Pizzeria Montana

Kebabtallriken var otrolig, helt oslagbar. Mycket episk personal, också. Min son berättade en historia då han en gång i fyran gått till just denna pizzerian, då det inte fanns någon annan i närheten som han var medveten om. "Varför gick då din son till pizzerian?" Jo, det är faktiskt en ganska bra fråga. Svaret till denna fråga kanske inte är lika bra dock, beroende på hur du ser på det. Personligen så skulle jag nog inte säga att svaret är särskilt dåligt. Visst, det kanske inte är något mästerverk, men det hoppas jag inte heller är vad ni förväntar er. Anledningen till att min mycket kära son gick till denna pizzerian var nämligen att i hans skola hade det blivit bråk, som han då önskade att undvika. Genom att skriva detta så påstår jag inte på något sätt att min son är en fegis. Det skulle jag inte säga att han är, nu så kan jag ju själv inte veta detta faktum helt säkert. Vad det innebär att vara en fegis är ju egentligen ganska svårt att veta då det inte finns någon riktig förklaring av ordet, i alla fall inte någon som alla kommit överens om. Vare sig min son är en fegis eller inte har dock inte någon riktig påverkan på historien som jag berättar för er, det är även möjligt att jag just nu börjat prata om sådant som inte är särskilt viktigt för just denna historia. Personligen så tycker jag att alla delar av ett skrivet verk bör visas som lika viktiga vare sig hur viktiga, eller oviktiga, de är för den större historia som verket försöker berätta. Skaparen av verket har ändå gjort det medvetna valet att ha med dessa delar av historien, och har kanske till och med lagt ner mer tanke i dessa, till synes, mer oviktiga partier. "Fast varför skulle skaparen lägga ner mer tanke och energi i en del av dess verk som inte hjälper till att berätta verkets historia?" Kanske ni frågar, som jag själv gjorde tidigare i mitt liv. Denna frågan besvaras oftast någon gång i de flesta personers liv, personligen så fick jag själv svaret när jag år 2014 såg den animerade filmen "Fantastic Mr. Fox". Filmen skapades av Wes Anderson och är en av mina personliga favoriter. I den senare delen av filmen så får man se en otroligt vacker scen, en scen som gjorde mig tårögd. Scenen är full av djup och har en otroligt fin mening bakom sig, trots detta så har scenen ingen betydelse på filmens överliggande historia. Det var när jag såg denna scen som jag fick svar på den tidigare frågan, alla delar av ett verk måste nämligen inte fortsätta den historia som verket försöker att berätta så länge som dessa delar istället förstärker historians budskap. Hur som helst så köpte min son pommes på pizzerian, han tyckte de var ganska goda.